Longhurst menar att kroppen är ett jämförande fokus där massmedia har en stark röst. Kulturella studier har därför fått ett ökat intresse för kroppen som key site för att spela ut sociala och kulturella skillnader. Vidare beskriver Longhurst kroppen som ett instrument i frambärandet av praktiska handlingar som personens värld fångas genom, samt att kultur har en kontrollfunktion som reglerar den mänskliga kroppen. Initialt i processen var det här jag landade i tanken – att hitta motiv där kroppen fick visa på skillnaderna.
Kanske skulle jag hitta representationer av förkroppsligande genom perspektiv på mode där utseendet blir ett kulturellt uttryck som påvisar vilka vi är eller vilka vi vill vara. Genom att se ut på ett visst sätt etableras osynliga band av släktskap till andra människor inom samma kulturella område (2008). Kanske skulle detta kunna kopplas till identitetsbegreppet?
Jag valde istället att genom veckans fotografering söka efter motiv som representerade manligt och kvinnligt – men inte genom mänskliga kroppar.
Kön är de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män medan genus är kulturella sätt att tänka, handla och även känna. Vidare diskuterar Longhurst även genusskillnader och representationer av feminitet och maskulinitet. Finns det mer ”tjejiga” eller ”killiga” uttryck i till exempel typsnitt, eller i arkitektoniska detaljer på hus?
KJELLINORE 
Väldigt intressant perspektiv du valt att utgå ifrån! Utifrån normer kan man tydligt tolka manligt och kvinnligt utifrån dina bilder även om den mänskliga kroppen inte syns på bild. Du kopplar och förklarar dina val utifrån litteraturen vilket jag anser behövs när det gäller ditt valda perspektiv. Förståelsen för dina val hade nog varit svåra att tolka själv av betraktaren enbart genom bilderna. Ditt föregående inlägg där du beskriver processen och visar på olika typsnitt förtydligar också ditt valda perspektiv.
GillaGilla
Respons v. 6
Du har med utgångspunkt i litteraturen (Longhurst, Cultural Studies) tagit dig an uppgiften på ett utforskande sätt, där du klivit utanför boxen och analyserat/tolkat begreppet genus på ett lekfullt sätt. Du redogör för femininitet och maskulinitet som kulturellt bundna – Det vore även intressant att höra dina resonemang om hur vi kan blicka normkritiskt på dessa begrepp. Mellan raderna kan jag som betraktare analysera dina fotografier på ett normkritiskt sätt. Till exempel, att tolka vilken arkitektur som är maskulin/feminin och varför det är så är upp till betraktaren och beror på hens referensramar, kultur, och detta varierar från person till person. Ett resonemang kring detta vore berikande då du i helhet för en mycket intressant diskussion.
En ytterligare aspekt rör normerna kring två genus – att kritiskt diskutera huruvida ett genus varken behöver vara feminint eller maskulint utan hamna utanför dessa normer vore intressant att få höra ett resonemang till, kopplat till dina fotografier. Finns det en byggnad som uttrycker både och eller ingetdera? Din diskussion och fotografier bjuder in till ett spännande bildsamtal och diskurs där jag som betraktare börjar förlänga diskussionen: Vem bestämmer vad som är kvinnligt och manligt? Och jag leds vidare in i ett maktperspektiv.
Ett mycket välstuderat arbete där du lyckas fånga in både begrepp, diskussion och även rör normer och normkritik. åter igen, BRA JOBBAT !
/Jane Doe
GillaGilla